Lärare – vilka proffs!
Har avnjutit ett föredrag som hölls i Molnet av lärare från Hjulsbroskolan i Linköping, och två av deras elever.
Eleverna har skrivit deckare i form av E-böcker.
Inför skrivprojektet har man arbetat med genremarkörer och språkanalys och man har även diskuterat brott som samhällsfråga. Eleverna presenterar skickligt sina alster, läser stycken ur sina verk och berättar om hur de arbetat och vad de lärt sig. Lärarna bistår med bakgrund, förankring i styrdokument och strukturstöd.
Hjulsbro (av: Kruosio)
Jag ser att eleverna är mycket stolta, inte bara över sina deckare utan över att få visa upp dem, och berätta om dem. I samspelet mellan eleverna och lärarna ser man tydligt förtroendet, och den gemensamma glädjen över det man har åstadkommit.
När miniseminariet är över känner jag mig glad. Inte bara över att ha fått lyssna på ett intressant projekt, och fått se stolta elever prata om sitt skolarbete.
Nej, det som gör mig glad är känslan jag får av att se samspelet mellan lärarna och deras elever på scenen.
Det är inte alla lärare som omedelbart känner sig hemma på en stor scen på Bokmässan. Förmågan att ta en publik, och framstå som bekväm på en mässcen är inte absolut given, ens hos lärare som varje dag framträder och granskas. Men när man ser lärare på en scen tillsammans med elever så är de i sitt sammanhang. De leder det arbete de är proffs på, deras fokus är på eleverna och presentationen, det blir strukturerat, sammanhållet, stringent, intressant och proffsigt.
Jag tänker: Vill du ha optimalt ut av en lärare på en scen – skicka med elever!
Det är då lärarna verkligen är proffs.
